Maria Jacobson interview with Pauline Park (Arbetaren, winter 2000)

Pauline Park speaking at the Queer Korea Festival/Seoul Pride Parade (June 2015)

Maria Jacobson interview with Pauline Park (Arbetaren, winter 2000)

[I translated the original Swedish text of the interview into English and that translation is below the original Swedish text.]

Mordet på Amanda Milan, en prostituerad transkvinna som höggs ihjäl i somras utanför Manhattans stora bussterminal, Port Authority, aktualiserade det våld och den diskriminering transpersoner regelbundet utsätts för i New York.

Pauline Park leder arbetet för att få in transfrågor i lagstiftningen på delstatlig och kommunal nivå. Hon är en av grundarna till organsiationen NYAGRA, New York Association for Gender Rights Advocacy, som framgångsrikt driver lobbying gentemot politikerna

När vi först talades vid sa du att du pluggat svenska. Varför det?

– Vem vill inte ha en accent som Ingrid Bergman? Skämt åsido, jag är född i Korea och adopterades  tillsammans med min tvillingbror av amerikaner med tyskt och norskt påbrå. Där vi växte upp, i Milwaukee, Wisconsin, fanns svenska men inte norska på universitetet. Så jag valde det och har alltid intresserat mig för Europa. Jag har en mastersexamen i Europa-studier och min avhandling i statsvetenskap heter: Integrationsteori i Maastrichtfördraget. Jag har bott i London, Bonn och Bryssel. Däremot talar jag inte koreanska. Ännu.

Du är alltså EU-expert men jobbar som transaktivist. Första gången vi sågs var du en bland flera  inbjudna till en diskussion i en kvinnobokhandel om hur kvinnogrupper och feminister kan förhålla sig till transfolk.

– Frågan blev politiskt het inom kvinno – och gayrörelsen i somras under den legendariska festivalen Michigan Womyn’s Music Festival. Transkvinnor som höll tyst släpptes in, medan de som gav tillkänna sin identitet portades. Ironiskt nog är det samma ’don’t ask, don’t tell’ – politik som den amerikanska militären för; ingen har rätt att fråga efter sexuell orientering och så länge man inte säger något själv kan man inte få sparken.

– En falang feminister hävdar att bara kvinnor kan veta hur det är att vara underordnad i patriarkatet och att för att kunna kämpa emot denna maktstruktur bör man vara genusseparatist. Det är motsägelsefullt; samtidigt som de hävdar att könsrollen kvinna är en social konstruktion menar de att enbart biologiska kvinnor kan förstå denna konstruktion.

– NYAGRA för en progressiv feministisk kritik. Vi tror inte på enbart manligt och kvinnligt socialt kön utan använder ordet genusvarianter. Patriarkatet är ett mångförtryck som slår mot kön, sexuell orientering, klass och ras med mera. Därför finns ingen motsättning mellan transkvinnor och genuskonventionella kvinnor. I själva verket utsätts transkvinnor för lika mycket våld och förtryck som andra kvinnor.

Transfolk säger ibland att könet inte sitter mellan benen utan mellan öronen…en viktig fråga bland feminister är skönhetsmyten och de feminina attributen. Vi har kämpat i århundraden för att slippa korsetter, makeup och stilettklackar och så kommer transfolk uppklädda till tänderna i just dessa attribut?

– Den dag män kan gå i kjol utan att förlöjligas, den dagen innebär också frihet för kvinnor, frihet för alla att få uttrycka sig som de vill. Man kan skilja på modevärldens exploatering av det feminina och de attribut som används för genusidentifiering. Fotomodellen i kostym är en manlig fantasi till skillnad från en ”stone butch” (maskulin lesbian) i kostym. Den extrema feminitet som till exempel dragqueens tillämpar i vissa sammanhang, ofta som underhållning, anser jag är en ironi över och nedmontering av könsrollen, snarare än en hyllning av förtryckande attribut. Allt är en mask.

Transpersoner och queerfolk, genuskonventionell och genusvariationer. Kan kan du sortera lite bland begreppen?

– NYAGRA talar om genuskonventionella som en grupp. Enkelt sagt är det maskulina män och feminina kvinnor. En annan grupp är genusvarianter. Här finns transgenus (transgender) och transsexuella.

– Transgenus inkluderar crossdressers, transvestiter, dragqueens/kings, stone butch, ickefeminina kvinnor, ickemaskulina män och alla medfödda könsvariationer, till exempel så kallade hermafroditer.

–Transsexuella man-till-kvinnapersoner och kvinna-till-manpersoner kan ha genomgått operation för att kroppen ska överensstämma med det mentala könet. Man kan också vara pre-op, det vill säga på väg mµot operation, eller non-op; inte vilja operera sig.

Men de olika genusvariationerna har inget med sexuell orientering att göra, eller hur?

– Nej, man kan vara hetero-, bi- eller homosexuell inom alla varianter. Ordet queer har en vidare mening som handlar om både sexualitet och identitet.

När började du öppet leva som transperson?

– Jag självidentifierar mig som en ”transgendered woman” eller ”male-bodied woman”. Men jag kom först ut som homosexuell man i 18-årsåldern, liksom min tvillingbror. Som barn visste jag att jag hade en annan identitet än den traditionella pojkens, men i Mellanvästern under 60- och 70-talen var det farligt att vara något annat än heterosexuell genuskonventionell. I London kunde jag vara en aktiv crossdresser under studietiden.

– Under en period återvände jag in i garderoben, det var när jag arbetade med marknadsföring i en stor koncern i Chicago. Senare jobbade jag som lärare och kunde leva öppet igen. Jaßg flyttade till New York i mitten av 90-talet och undervisade på ett universitet. Trans- och gayfrågor upptog min forskning, vilket inte var populärt på detta konservativa universitet. Efter ett par år fick jag inte förnyat kontrakt. Det blev ett stort trauma för mig, jag lämnade den akademiska banan och gav mig in i aktivistvärlden. Vid den tiden kom jag ut som transkvinna, jag använde aktivismen som ett verktyg att komma ut.

 Hur har du själv märkt olika villkor för män och kvinnor?

– Som kvinna känner jag mig konstant observerad som sexuell varelse, vilket ibland leder till sexuella trakasserier. Jag märker då och då fientlighet från dem som uppfattar att jag är en transkvinna.  Som feminin homosexuell man upplevde jag också homofobiska sexuella trakasserier.

Varför är det så hotfullt med allt annat än det genuskonventionella?

– Jag tror att vi lär oss att psykologiskt investera i den rådande strukturen. När vi ser Znågon som genusbråkar ställs världsbilden på ända. Naturligtvis finns också starka krafter som vill bevara de privilegier som hänger samman med denna ordning. När en transkvinna passerar som ”riktig” kvinna kan man kanske känna sig lurad; det blir så tydligt att det hela inte är en för alltid fast ordning.

Under vilka villkor lever transpersoner I New York?

– Många hänvisas till prostitution eftersom vi inte har något skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden och har svårt att få jobb om arbetsgivarna får veta. Vi kan också sparkas utan konsekvenser. I juni i år, efter elva års hårt arbete, inkluderades äntligen homosexuella i våldsbrottslagstiftningen på delstatsnivå. (”Hate crimes” är en brottsrubricering för personer som begår brott av till exempel rasistiska och homofobiska skäl.)

– NYAGRA’s viktigaste uppgift är få in formuleringar omO brott och trakasserier mot transpersoner. Annars finns alltför stort tolkningsutrymme för rätten och domarna, vilket som regel förminskar brottets motiv och karaktär. Vi arbetar också med en kommunallag mot diskriminering av transpersoner i offentlig sektor. Det är en tidsfråga tills vi lyckas, bland annat har vi stöd från National Organization for Women, NOW, och DC37, fackföreningen för kommunalanställda. När borgmästare Giuliani lämnar sin post nästa november kommer mycket att hända i New York.

Det låter som om du inte sörjer den akademiska karriären. Gillar du det politiska livet?

– Jag älskar det. För mig är genus en politisk handling och vi kan inte fly undan de konsekvenser som uppstår när vi uttrycker genus. Jag ser mig som en radikal visionär som anser att politik är ett sätt att handskas med verkligheten.

Maria Jacobson

[English translation by Pauline Park]

Arbetaren interview (2000) translation

The assassination of Amanda Milan, a transgendered sex worker killed this summer outside Manhattan’s Port Authority bus terminal, made clear the violence and discrimination transgendered people regularly face in New York.

Pauline Park is leading the campaign for legislation in New York. She is one of the founders of the New York Association for Gender Rights Advocacy (NYAGRA), which lobbies elected officials.

When we first talked, you mentioned that you studied Swedish. Why?

– Who does not want an accent like Ingrid Bergman? Jokes aside, I was born in Korea and adopted with my twin brother by American parents of German and Norwegian descent. We grew up in Milwaukee, Wisconsin. At the University of Illinois, there were courses in Swedish but not Norwegian, so I chose to study Swedish; I have always been interested in Europe. I have a master’s degree in European studies and my dissertation in political science was on integration theory and the Maastricht Treaty on European union. I have lived in London, Berlin, Regensburg, Brussels and Paris. However, I do not speak Korean. Yet.

You are thus an EU expert but work as a transgender activist. The first time we saw you were one of several invited to a discussion in a women’s bookshop about how women’s groups and feminists can relate to transgendered people.

“This issue became a political issue in the women’s and gay movement this summer during the legendary Michigan Womyn’s Music Festival. Transgendered people who didn’t ‘out’ themselves were allowed to enter the grounds of the festival, while those who were open about their gender identity were not allowed to enter. Ironically, it’s the same ‘do not ask, do not tell’ policy like in the US military where one does not have the right to ask about sexual orientation and as long as you do not say anything yourself you cannot be dismissed.

“Old school feminists claim that only women can know what it’s like to be subordinate to the patriarchy and that to fight this power structure, one should be gender separatist. It is contradictory; while claiming that the gender role woman is a social construction, they try to assert that only biological women can understand this construction.

– NYAGRA’s work is based on a progressive feminist critique. We recognize the social construction of sex as well as gender and use the term ‘gender variance’ [to refer to those who do not conform to the existing sex/gender binary]. Patriarchy is based on a multitude of oppressions that include gender, sexual orientation, class and race as well as other structures. Transgendered women are exposed to violence and oppression just as are those sexed as female at birth.

Transfolk sometimes say that the sex is not between the legs but between the ears. An important issue among feminists is the construction of feminine beauty. We have been fighting for centuries to get rid of corsets, make-up and stiletto heels and so will transgendered women dress to the hilt?

– The day men can go out in skirts without being ridiculed will be a day of freedom for women, freedom for everyone to express themselves as they wish. One can distinguish between the fashion world’s exploitation of the feminine and the attributes used for gender identification. The female model in a man’s suit is the product of the male imagination, unlike a ‘stone butch’ (masculine lesbian) in a man’s suit. The extreme femininity that, for example, drag queens display in certain contexts, often as entertainment, I think represents irony and a challenge to existing gender roles rather than a tribute to oppressive strictures. Everything is a mask.

Transgendered and Queer People, Gender Conventional People and Gender Variance. Can you sort the concepts?

– In NYAGRA, we talk about gender conventional people as a group. Simply put, the conventionally gendered include masculine men and feminine women. Another group is the gender-variant, which includes the transgendered and transsexuals.

– ‘Transgender’ includes crossdressers, transvestites, drag queens/drag kings, stone butches, non-feminine women, non-masculine men and those with congenital gender variations, such as the intersexed (once referred to as ‘hermaphrodites’).

Male-to-female transsexuals are those who seek or have obtained sex reassignment surgery; the former are ‘pre-op,’ that is, those seeking surgery; there are also those who are ‘non-op’ who do not want surgery.

But gender variance has nothing to do with sexual orientation, right?

– No, you can be heterosexual, bisexual or gay and be either gender-variant or conventionally gendered. The word ‘queer’ is actually ambiguous and can refer to either sexuality or gender identity.

When did you begin to openly live as a transperson?

– I identify myself as a ‘transgendered woman’ or a

‘male-bodied woman’ but I first came out as a gay man at the age of 18, like my twin brother. As a child, I knew that I had a different identity than that of conventionally gendered boys, but in the Midwest of the 1960s and 70s it was very risky to be anything but heterosexual and gender-conventional. In London, I began to actively ‘cross dress’ during my two years there as a student.

At one point, I put my women’s clothes back in the closet, when I was working in public relations in a large Chicago firm. Later, I worked as a teacher and could be more open. I moved to New York in the 1990’s and taught at a school. I began to do research on LGBT issues, which was not popular at this conservative school. After a couple of years, I did not get my contract renewed; it was a big trauma to me. I left the academic world became an activist. By that time, I had come out as a transgendered woman, and I used activism as a tool to come out.

Have you noticed different treatment for men and women?

– As a woman, I am constantly observed and seen as a sexual being, which sometimes leads to sexual harassment. From time to time I notice hostility from those who perceive that I’m transgendered. As a feminine gay man, I also experienced homophobic sexual harassment.

Why is anything but conventional gender expression so threatening?

“I think we learn to invest psychologically in the current structure. When we see transgendered people, it threatens our world view. Of course, there are also strong forces that want to preserve the privileges associated with this existing structure. When a transgendered person ‘passes’ as a ‘real’ woman, there are those who may feel they are being deceived; It becomes so clear that the whole thing is socially constructed.

In what circumstances do transgendered people live in New York?

– Many are resort to prostitution because they have no protection from discrimination in the labor market and are having difficulty in getting jobs if employers know they are transgendered; we can be terminated without consequences. In June of this year, after eleven years of hard work, at last, homosexuals were included in the state hate crimes law. (‘Hate crimes’ is a term that includes crimes motivated by racism, homophobia, etc.)

– NYAGRA’s most important task is to gather statements about crime and harassment against transgendered people. There is too much room for discretion for judges and courts, which usually do not recognize the motivation and character of crimes against transgendered people. We are also working for a municipal law prohibiting discrimination against transgendered people. It is only a matter of time until we succeed; we already have support from the National Organization for Women (NOW) and DC 37, the union for local government employees. When Mayor Giuliani leaves office next November, much will happen in New York.

It sounds like you do not miss your academic career. Do you like political activism?

– I love it. For me, gender is a political act and we cannot escape the consequences that arise when we express our gender identity. I see myself as a radical visionary who believes that politics is a way to change reality.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *